Lilla pappas kalas

Igår firade vi söte faren som fyllt år i veckan. Mamman min hade gjort världens godaste chokladmousse till efterrätt, som jag ska sno receptet på. Eller kanske inte...risken är att jag inte skulle kunna spara det söta till lördagarna då. Jag är sjukt sockerberoende redan som det är. Månaden efter julveckorna brukar innebära massiv chokladavgiftning för min del. Nåväl, här är födelsedagskortet som jag gjorde till min pappa. Papper och gnuggisar är från min hög med fynd från Panduro outlet härom veckan, band från systrarna Grene och kort i hård grön papp från matton. 

Sista chansen för superlätt jordgubbssylt

I veckan rensade jag ut i skafferiet och hittade ett syltsocker som vi hade i någon dessert för evigheter sedan. Av datumstämpeln att döma var det var bråttom att koka sylt, om man som jag hatar att slänga mat och liknande saker för att man missat att de har gått ut innan man fått ändan ur vagnen. Frysta jordgubbar inhandlades på studs och så fort bebben krupit ner i sänghalmen på kvällen påbörjade jag mitt första syltkokeri. Det var hur lätt som helst! Jag blev riktigt nöjd. Sylten kommer nog dessutom ätas lite mer med andakt än Bobs "refilsyltkorv" eftersom den är gjord i vår eget kök. Inget ont Bob! Deras sylt är  hur god som helst men det är ändå lite roligare när man har gjort det själv. Fina mormorsskålen i bakgrunden, med söta skorpor i, fick vi av goda vännerna R & M som kom över på middag och gjorde vår fredagskväll extra trevlig.

Ett hyllningstal till min nyfunna vän snedslån

I höstas sydde jag en haklapp till lillkillen. Jag la ner otaliga timmar och svor mig blå i ansiktet. Okej, jag har lika mycket syslöjdskunskaper som en 4:e-klassare men detta var ju katastrofsvårt. Jag hade köpt ett tjockt rejält band som jag febrilt försökte få att vikt runt kanterna och få runt svängarna och böjarna. Jag hade en meter vaxduk. I min fantasi sydde jag dubbel uppsättning söta hakklappar och några extra att ge bort till folk som väntade småttingar. I verkligheten misshandlade jag min stackars symaskin och förbannade syslöjdens grundare. Det blev EN haklapp sen lovade jag mina nerver att aldrig mer sy något annat än raksöm. Månaderna gick och hakklappen blev mer och mer snuskig. Fodret revs sönder i tvätmaskinen efter otaliga tvättar och trots noggrannt skrubbande efter varje kladdig måltid förblev de vita prickarna orangea av makaronigryta, lasagne och annat tomatsåsrelaterat som bebben älskar. De en gång kritvita (vad tänkte jag???) kantbanden ville vi inte ta i med tång längre. 

       I samma veva snokade jag runt på pyssliga bloggar för att få tips på hur de hade gjort sina fantastiska kreationer. Jag blev då bekant med ordet snedslå som senare skulle visa sig vara en räddning. Efter noggrant googlande förstod jag vad ordet innebar och jag hittade också en instruktionsvideo som förklarade extremt ingående och pedagogiskt hur man skulle bära sig åt. Jag gav mig alltså in i leken igen, beställde lila snedslå från tradera och bad en stilla bön. Tro det eller ej men det blev en haklapp till! De fula orden minskades radikalt och det tog mindre än en timme! Trots instruktionsvideon gjorde jag dock lite fel med bandet, men det funkade bra ändå. Här är resultatet. Om man inte tittar för nära (och råkar upptäcka sömmen som ser ut att vara sydd av en femåring) så är jag faktiskt riktigt nöjd med resultatet. Länge leve snedslån!

Doppyssel och godisdreggel

Det blir inte så mycket bloggande just nu, men desto mera doppyssel och fixande. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att en viss del av buffén redan är inhandlad och lagd i fina glasburkar. Så att man ser innehållet hela tiden... inte bra... Kära vännen J åt middag med oss tidigare i veckan, när vi precis hade släpat hem 4 kilo snaskeligott, och undrade om det verkligen var så smart att köpa sötsakerna redan nu. Risken är ju att det tar slut långt innan kalaset menade hon. Men mannen och jag har lovat varandra att inte nalla, så det är nog ingen fara. Det ser lite mindre ut nu än vad det gjorde när vi hällde upp det... men det är nog bara som det sjunkit ihop... eller? ;)

Panduro i mitt hjärta

I början av veckan åkte jag till Panduro hobby outlet. Själv! Det var så länge sedan jag gjorde något utan min lille vilding att jag hela tiden fick en känsla av att jag hade tappat bort något. Vi har liksom växt ihop lite :) Jag åkte i alla fall till Panduro för att köpa några få saker till dopet, samt lack och roller till mitt lampprojekt som står och ropar på mig. När jag väl kom in visade det sig att förutom outlet-priser så var det 50% på allt scraprelaterat och saker till kortmakeri!! Så otippat och så svårt att hålla sig till handlelistan då...En och en halv timme senare kom jag ut med detta jaktbyte innehållande allt från stämplar och papper till broderiväv, hur billigt som helst!

Gapskratt med Greg Giraldo

I går kväll skrattade jag och mannen så att vi kiknade åt denna galna snubbe. Hade aldrig hört talas om honom innan och tänkte att det skulle vara fantastiskt kul att se honom live. Blev riktigt sorgsen när jag sen googlade runt och fick reda på att han gick bort i höstas. Men hans 60 minuter långa stand-up finns på svt play att njuta av, rodna av och gapskratta åt. Min absoluta favorit är när han pratar om sms och lol! Kolla in!!

Foto: http://www.greggiraldo.com/

Dopinbjudningar skickade

Vi har skickat ut inbjudningskort till lille J´s dop. Designade av bebben själv med fingerfärg på pyttekort med pyttekuvert. Nu återstår bara lite dekorationsskapande och buffébeställning.

Nyårsdagsmys och sångglada djur

Jag är fortfarande helt seg efter gårdagens nattsuddande. Våra utslitna småbarnsföräldrar-hjärnor är inte vana vid att inte komma i säng förrän halv tre på natten. Väckta vid den tiden är vi däremot vana vid... Men eftersom nyårsafton hos våra vänner "på landet" var så underbart trevlig och avslappnad så bortser jag gärna från segheten i dag :) 

      Idag har jag gjort färdigt ett litet projekt som jag har klyddat med en kväll här och en kväll där sista veckan. En sånglåda till lille J! För ett tag sedan när vi röjde i skåpen hittade jag ett gäng fingerfigurer som jag köpt när bebben fortfarande bodde i magen. Eftersom lillkillen tycker att det är kul att sjunga och att vi spelar tramsteater med hans gosedjur så tänkte jag att det var dags för djuren att hälsa på. Djuren skulle garanterat komma att smakas på av bebben så de behövdes tvättas först. Jag och lille sötnosen tappade upp "ett bad" till dem och passade på att ha lite vattenlek samtidigt. När lillkillen tyckte att djuren badat klart passade han på att tvätta sig själv. Han var helt förstummad av spänning och lycka :) Vi provsjöng figurerna när de precis hade torkat men nu har han inte sett dem på någon vecka så det ska bli kul att se hur han reagerar nu när de gömt sig i lådan...  Lådan ja... den har gått mig fullständigt på nerverna! Nästa gång väljer jag en med avtagbart lock och inte ett som sitter fast i ena långsidan. Men efter en hel del knepande och knåpande med vitt papper, djurpapper från Panduro och cirka ett ton klister fick jag till det ganska bra ändå. 

Innan baby J föddes hade vi en stor samling öronproppar i denna lilla lådan men de tog plötsligt slut...

Lådan renoverad till sånglåda

Några av sånglådans hyresgäster! Från vänster: Hoppe hoppe hare, pappa tupp, den balanserande elefanten, en av små grodorna och råttan som i vanliga fall bor i en hatt med sin fru Lovisa och deras 72 ungar...