Gröna nykomlingar och timjansnår

Förra veckan sådde jag och lillsnutten några fröer. Han gjorde hålen med sitt lilla pekfinger och jag puttade i frön. Tre krukor var lagom, för sen började det lilla fingret ta med sig lite härlig jord in i munnen... en delikatess tydligen, eftersom det togs mer än en portion ;) På en och en halv vecka ungefär har det redan vuxit upp små blad i alla fall. Blomsterkrassen ser redan ut som en blomsterkrasse och luktärten ser ut som luktärt ska se ut. Den tredje krukan med pluttiga blad är fortfarande oidentifierbara. De hängde i en liten påse på min cykel en dag när jag kom ut från frisören i stan. Reklam från Granit. Den sortens reklam gillar jag ;) Sommarblommor stod det på påsen och några exempel på vad det kunde vara i blandningen. Spännande överrakning!! Hoppas bara att de överlever! Bara att de kommit så här långt är helt fantastiskt med tanke på hur glömsk jag är och ofta vattnar dem i sista sekund. Håll tummarna!

       När frostnätterna var över i våras satte jag ut en halvklippt timjanplanta. Sån man köper i mataffären ni vet. Den tog sig ordentligt och är numera en snårig boll av kryddiga blad. Härligt!

       Förresten! Jag har gjort min blogg telefonanpassad. Är det någon som har provat? Skicka gärna en kommentar om det fungerar! Jag kan inte testa eftersom mobilerna i vårt hushåll är från stenåldern (och dessutom nerärvda från våra päron, som har avancerat i tekniken fortare än oss "ungdomar"!!! Varför går allt sönder när man är som fattigast?). 

Nu har våren kommit!

Vi har varit trevligt effektiva i dag jag och lillkillen. Förmiddagen spenderade vi på mitt jobb bland roliga barn och fina kollegor. Vi babblade, lekte, trippade omkring (barnet mitt började gå på allvar på sin födelsedag och har inte krupit sedan dess :)) och åt så mycket att vi var helt slut när vi styrde kosan hemåt. Lille J somnade i bilen och som tur var tyckte han inte att den powernappen var nog (som han annars gör, till min stora förtvivlan eftersom kvällen då blir gnäääälig och lååång) Jag satte honom i vagnen, tog upp honom, tog av kläderna, bytte blöja och la ner honom i spjälsängen utan att han vaknade. Avancerat tycker jag! Sen drog jag filten över mig och somnade sött jag med. Några timmar senare vaknade vi relativt utvilade och sörplade i oss fruktansvärt goda mangosmoothies. Med våra nya krafter röjde vi sedan på balkongen (vi hann inte med det härom dagen) och hällde jord i alla krukor till gullungens stora förtjusning. Lille J donade, skopade jord med nya spaden och såg mycket seriös ut. I början i alla fall. När jag tittade bort åkte en näve jord in i den lilla munnen... När mamma sen tyckte det var äckligt och sa att jorden skulle vara i krukorna var buset ett faktum. Det kom jord i princip överallt. Men vi hade kul i alla fall :) Till sist petade jag ner några penséer i jorden och höll tummarna för att de ska överleva. Snart ska jag äntligen få så frön och plantera kryddväxter!! Aah så mysigt och fint det ska bli!

Enen som fick stå i skamvrån

Växtriket och lilla familjen är inte riktigt på samma vågplan denna julen. Det började med Amarylisarna som tvärdog nästan direkt efter att ha spruckit ut i full prakt (om än i lite annorlunda färgskala än vad jag hade tänkt mig.) Sen var det julbuketten som frös ihjäl och sen blev torr som fnöske. Senast ut i raden av växtproblem är min fina nypyntade jul-en. Det visade sig att den oskyldiga lilla busken sänder ut giftgas som nästan kvävt min stackars man de senaste dagarna. Nu står enen i kylan på balkongen med iskalla rötter och tittar sorgset in på oss...

Fina lilla enen som skulle blända oss med sin skönhet... 

Mystisk amarylis

För någon vecka sedan pratade jag och mina föräldrar om julen. Jag som brukar vara för stressad så här års för att ens hinna känna någon julstämning alls, kände plötsligt en ovanlig längtan efter julpynt, julpyssel och julblommor. Jag packade in lille J i bilen och åkte till Vellingeblomman. Efter vad som kändes som flera kilometer av tomtar, renar, stjärnor, ljus och allt annat pynt snurrade mina ögon runt i skallen och bebben hade däckat i vagnen av överstimulans. Med oss hem följde pynt till min tilltänkta jul-en: några pyttesmå silvriga kulor, pyttigt glitter och en liten stjärna till toppen. Dessutom två VITA flerblommiga amarylisar eftersom jag brukar vara så sen med dem att de inte blommar förrän på julafton eller långt där efter. Efter någon dag började den ena växtens första knoppar glänta på kronbladen. Jag kunde ana något orange men tänkte att det säkert var lite färgade kanter som skulle växa bort eller något. Nästa dag stod vår amarylis i full blom. Blommorna var aprikosfärgade!! Visste inte ens att amarylis kunde ha den färgen! Är det någon slags hybrid eller finns de i aprikos-rosa och att min växt i så fall bara blivit felmärkt? Vad tror ni?

Min märkliga amarylis...