Livstecken

Jag är fortfarande vid liv! Även om det inte syns på min blogg just nu... Tiden går åt till allt möjligt annat än att pyssla och blogga just nu. På något sätt verkar mina dagar alldeles för korta...

       Det pyssligaste jag gjort denna veckan, förutom att försöka förstå och bli vän med min kamera, är den här tapettavlan. Första pysslet jag gjort med mina tapetprover som kom innan jul! Bilden klippte jag ur tapeten Themes from life II från Intrade som finns att beställa här. Jag har börjat fixa ramar och fler tavlor också, så snart ska vi väl komma loss med vår länge planerade tavelvägg!

Nu har våren kommit!

Vi har varit trevligt effektiva i dag jag och lillkillen. Förmiddagen spenderade vi på mitt jobb bland roliga barn och fina kollegor. Vi babblade, lekte, trippade omkring (barnet mitt började gå på allvar på sin födelsedag och har inte krupit sedan dess :)) och åt så mycket att vi var helt slut när vi styrde kosan hemåt. Lille J somnade i bilen och som tur var tyckte han inte att den powernappen var nog (som han annars gör, till min stora förtvivlan eftersom kvällen då blir gnäääälig och lååång) Jag satte honom i vagnen, tog upp honom, tog av kläderna, bytte blöja och la ner honom i spjälsängen utan att han vaknade. Avancerat tycker jag! Sen drog jag filten över mig och somnade sött jag med. Några timmar senare vaknade vi relativt utvilade och sörplade i oss fruktansvärt goda mangosmoothies. Med våra nya krafter röjde vi sedan på balkongen (vi hann inte med det härom dagen) och hällde jord i alla krukor till gullungens stora förtjusning. Lille J donade, skopade jord med nya spaden och såg mycket seriös ut. I början i alla fall. När jag tittade bort åkte en näve jord in i den lilla munnen... När mamma sen tyckte det var äckligt och sa att jorden skulle vara i krukorna var buset ett faktum. Det kom jord i princip överallt. Men vi hade kul i alla fall :) Till sist petade jag ner några penséer i jorden och höll tummarna för att de ska överleva. Snart ska jag äntligen få så frön och plantera kryddväxter!! Aah så mysigt och fint det ska bli!

Min stora bebis

I förrgår fyllde lille bebben 1 år!!! Det blev stort kalas hemma hos min mans storasyster som var så söt och lånade ut sitt hus för att vi skulle få plats med våra familjer. Dessutom fixade hon och donade och avlastade oss rejält! Vi serverade kakor och tårta som JAG hade bakat! Annars är det min stora älskling som står för allt i matväg när vi har gäster, men dagen till ära la jag prestationsångesten åt sidan och skapade några, enligt mig själv, riktiga mästerverk. Som vanligt var lillkillen familjens bäste minglare. Han hann snacka och mysa med alla sina 17 gäster och njöt av att få vara i centrum.

      Jag blir supersentimental och gråtig när jag tänker på att det redan gått ett år sedan vi fick hålla honom för första gången, så pytteliten och ömtålig. Jag misstänker att jag kommer att bli lika blödig som min egen mamma och gråta till "den blomstertid nu kommer" varje år på skolavslutningen ;) 

      Vilka regler gäller nu då? Är lilla sötnosen mitt barn och inte min bebis längre nu när han blivit ett? Var går gränsen? Jag kallade i och för sig vår hund "min lilla bebis" även när han blev stor och vägde mer än mig själv... kanske kör jag samma princip med lille J ;) När pappa J diskuterar med lille J om det brukar han säga "Jag bryr mig inte hur gammal du är, du kommer alltid vara pappas lilla älskling. När du ska ut med dina kompisar och tycker att du är hur cool som helst då kommer jag ändå kalla dig pappas lilla älskling. Ja det kommer jag!" Lille J jollrar tillbaka, skrattar medhållande och har ingen aning vad det är han har gått med på.

       Nu låter det som om lillkillen vaknat ur sin förmiddagsdvala. Dags för fruktstund och fixa lite på balkongen inför våren innan vi beger oss ut! Hoppas att ni får en lika härligt solig dag som vi!

Min version av "Moster Lenas tårta" från Leilas "a piece of cake" Foto: Morbror R

Ett sprejprojekt klart!

Spegeln är vit, monterad och färdig att hängas upp! Vad det gäller brickan, funderar jag fortfarande på om jag ska göra färdigt den och tapetsera den som jag tänkt. Har slipat ner och gjort om två gånger men får det inte riktigt slätt. Kanske tänker man inte på det? Jag ska spreja den en gång till så får vi se...

Klagosång och pysselstiltje

Pensionärer alltså!! Jag säger bara Ooooh my goood! På väg till ICA Maxi i förmiddags tänkte jag: "Vad duktig jag är som kom i väg så tidigt. Det kan inte finnas en bättre tid att storhandla på! Jag och lille godingen kommer att kunna strosa omkring i lugn och ro utan att trängas".  Ha ha! Jag kunde inte haft mer fel! Redan på parkeringen kände jag den hårda stämningen. Jag råkade då ställa min bil för nära en annan bil. Precis när jag skulle ta ut lille J hörde jag ett tjatter som inte var av denna värld! När jag tittade upp fick jag se två vithåriga individer som såg ut att vilja flå mig levande. Gubben svingade sin käpp i luften och i samma stund som gumman skulle göra ett utfall, insåg jag mitt misstag. Jag slängde mig ursäktande in bakom ratten och flyttade bilen några centimeter. Jag fick godkänt av gubben och kunde komma igång med shoppingen. När vi kom in vimlade det av gråhåriga typer. Jag blev armbågad flertalet gånger, knuffades bort från fiskdisken och de bästa råvarorna var plockade för längesedan. Överallt hängde stora läskiga pensionärsgäng som delade med sig av köttiga sjukdomshistorier och operationsbeskrivningar som skulle få den mest hängivne Grey´s anatomy-tittaren att svimma av äckel . Inte förrän vi hamnade vid blöjor och barnmat kunde jag och bebben andas ut och varva ner. Visst, när de är en och en kan pensionärer vara söta och snälla, men i gäng... usch! Vilken pärs! ; )

       Nu ligger jag och tar igen mig medan mannen och lillkillen leker. Jag fick inte vilat ut när vi kom hem från affären heller, eftersom lille J vägrade sova middag... Åh det är så synd om mig i dag!!

       Jag vet att det har varit väldigt mycket babbel och extremt lite pyssel på sistone (när jag väl har skrivit något alls) men jag har lagt det mesta av mina lediga stunder på att lösa uppgifter till fotokursen. Inte alls så enkelt som jag hoppats... Nu senast var det olika skärpedjup och jag får inte till det riktigt. Lyckades få det att funka på några foton igår när vi vandrade runt i parken jag och bebben. Men på närmare håll är det stört omöjligt. Men men... Jag får nog ta en paus från det och pyssla lite med mina halvfärdiga projekt istället för att få ny energi till att fortsätta öva mina fotokunskaper.

Glasögonrevolutionen

Igår hämtades brillorna som ska revolutionera min vardag! Det kan visst ta några dagar innan man slutar känna sig som en fyllekaja på kryssning. Men över det hela känns det som att det kommer bli bra. När jag tar av mig dem nu, inser jag hur dåligt jag ser. När jag har dem på kan jag nästan se vad grannen rakt över äter till kvällsmat (inte för att jag hade sett fram emot att kunna spionera på mina grannar men... när man kan se kan man liksom inte låta bli... ;) ) Ser också fram emot att kunna se vad jag pysslar med utan att kisa så att jag får huvudvärk. Det är progressiva glasögon, som ni kanske redan anar. Ungdomsprogressiva kallas det visst... Det känns ju skönt för det gör att jag inte alls känner mig som en gammal tant (extremt ljug).

      Annars har veckan gått i raketfart. Varje ledig stund har jag försökt bemästra de manuella inställningarna på min kamera. Det gick åt skogen men jag kom på en massa nya svordomar. Får fråga kursledaren nästa vecka varför jag inte lyckades. Min store J är snäll och säger att det säkert är fel på kameran och inte på mig...

      Resten av tiden har gått åt till gåträning. Vi har klappat händerna så att vi är ömma i handflatorna. Denna veckan har lille J på allvar fattat att det går att ta sig fram på annat sätt än med kryp. Mycket läskigt men spännande tolkar jag de förtjusta utropen som :) Extra inspirerad blev han när vännerna M & E var här och lekte med oss härom dagen. Stora treåringen E är sååå häftig. Klart man vill kunna gå, springa och hoppa som han kan!

      Nu låter det som om mina grabbar vaknat från sin eftermiddagsdvala. Dags för en skön parkpromenad! Trevlig helg på er!!

Tillbaka!

Det blev lite bloggpaus på en vecka. Har varit så trött att jag sluddrat på kvällarna och somnat så fort jag krupit in i min mans mjuka famn på soffan. Förra måndagen bestämde jag därför att jag bara skulle göra en aktivitet om dagen (förutom bebisbestyr, bebisbus och lite enstaka hushållssysslor) för att inte ta slut på energin helt. Sen att det har varit trevliga aktiviteter som fotokurs, vänträff, simning och bastning, ansiktsbehandling och romantisk, barnfri, heldag med mannen gav ju extra energiökning i sig : ) 

      Det enda jag gjort i pysselväg är den här veckomatsedeln, som jag blev sådär halvnöjd med. Men den kommer förhoppningsvis fungera och fylla sitt syfte. Vet inte hur många ton papper vi använder per år för matplaneringar, även om vi oftast är miljövänliga och använder gamla kuvert, baksidan på ex-tentor och annat som ligger och skräpar i närheten av kokbokshyllorna. Jag tog ett halvt scrapbookark som blivit över efter kortskapande, ritade dit bokstäverna med krita genom en schablon, laminerade pappret och klistrade fast en gammal platt reklammagnet på baksidan så att den kan hänga av sig själv på kylen. Nu ska jag bara leta upp mina vattenlösliga overheadpennor från studietiden (och hålla tummarna för att de inte torkat ihop), sen är vi igång!