Glasögonrevolutionen

Igår hämtades brillorna som ska revolutionera min vardag! Det kan visst ta några dagar innan man slutar känna sig som en fyllekaja på kryssning. Men över det hela känns det som att det kommer bli bra. När jag tar av mig dem nu, inser jag hur dåligt jag ser. När jag har dem på kan jag nästan se vad grannen rakt över äter till kvällsmat (inte för att jag hade sett fram emot att kunna spionera på mina grannar men... när man kan se kan man liksom inte låta bli... ;) ) Ser också fram emot att kunna se vad jag pysslar med utan att kisa så att jag får huvudvärk. Det är progressiva glasögon, som ni kanske redan anar. Ungdomsprogressiva kallas det visst... Det känns ju skönt för det gör att jag inte alls känner mig som en gammal tant (extremt ljug).

      Annars har veckan gått i raketfart. Varje ledig stund har jag försökt bemästra de manuella inställningarna på min kamera. Det gick åt skogen men jag kom på en massa nya svordomar. Får fråga kursledaren nästa vecka varför jag inte lyckades. Min store J är snäll och säger att det säkert är fel på kameran och inte på mig...

      Resten av tiden har gått åt till gåträning. Vi har klappat händerna så att vi är ömma i handflatorna. Denna veckan har lille J på allvar fattat att det går att ta sig fram på annat sätt än med kryp. Mycket läskigt men spännande tolkar jag de förtjusta utropen som :) Extra inspirerad blev han när vännerna M & E var här och lekte med oss härom dagen. Stora treåringen E är sååå häftig. Klart man vill kunna gå, springa och hoppa som han kan!

      Nu låter det som om mina grabbar vaknat från sin eftermiddagsdvala. Dags för en skön parkpromenad! Trevlig helg på er!!