Idag bakade jag
Leilas ljuvliga "banana chocolatechip muffins" till tonerna av lille sötnosens gälla pip och gnäll. Har gjort allt för att lindra hans ömma tandkött med tandborste, bitring, sång... men inget funkar. Tror att dagen går till historien som århundradets gnälligaste dag. Inte en bra dag för bakning alltså. Men jag hade bestämt mig för att baka muffins till farmor som skulle komma hit och passa lille J i kväll.
I sista sekund ställdes dock allt in av min stackars migränsjuke man, som får skallebank så fort solen överraskar honom utan solglasögon. Han bäddade ner sig och jag kröp i mysbyxorna och tittade i de nylånade pekböckerna med ledsna bebben.
Nu ligger jag utmattad i soffan under min nya mysiga favoritfilt och frossar i muffins och väntar på att "Berg flyttar in" ska börja. Lille J och store J snarkar sött i sovrummet.